This website will soon be available in English

We are working on the last translations and updates. Please check back in shortly to take part of our new website in English. Until then, you’re most welcome to contact us through social media.

English

Tvistlösning

Vi har mångårig erfarenhet av att representera klienter i kommersiella tvister i domstol och i skiljeförfaranden. Vi genomför utredningar av tvister, lämnar handfasta råd till våra klienter och biträder i samtliga angelägenheter inom kommersiell tvistlösning. Vi har som främsta prioritet att leverera bästa möjliga resultat och service till våra klienter i deras tvister.

Våra tvistlösningsspecialister hanterar hela kedjan av en tvist samt även olika former av ADR (Alternative Dispute Resolution). Vi har omfattande erfarenhet av domstolsprocesser samt skiljeförfaranden enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) och den Internationella Handelskammaren (ICC), men även av så kallade ad hoc-förfaranden enligt lagen om skiljeförfarande. Våra jurister utses också regelbundet till skiljemän.

Tvistlösning omfattar bland annat:

  • Tvister rörande avtalsrättsliga fordringar
  • Tvister rörande entreprenad- och konsulträtt
  • Tvister som rör skadeståndsansvar inom professionellt ansvar, revisorsansvar, skatterådgivning och styrelseansvar
  • Tvister inom försäkringsrätt
  • Inlösentvister (inlösen av minoritetsandelar i aktiebolag)
  • Tvister med anledning av företagsöverlåtelser (M&A)
  • Tvister som rör joint ventures
  • Tvister som rör finansiella arrangemang
  • Tvister inom fastighetsrätt, bostadsrätt eller hyresrätt
  • Tvister inom sjö- och transporträtt

Vanliga frågor och svar inom Tvistlösning

Det är en tvist mellan företag, något som uppstår när två eller flera företag hamnar i oenighet om en affärsrelaterad fråga. Dessa tvister kan vara mångfacetterade och inkludera ämnen som avtalsbrott, skadestånd, försäkringsersättning, arbetsrätt, konkurrensrätt, immateriella rättigheter, fastigheter, företagsstruktur, miljö, och tolkning av lagar och förordningar.

Företag försöker oftast lösa sina tvister via förhandlingar genom sina ombud. Om någon överenskommelse på tvisten inte kan nås, så löses kommersiella tvister i allmän domstol eller genom skiljeförfarande. Skiljeförfaranden har under relativt lång tid varit den vanligaste tvistlösningsmetoden för medelstora och stora företag både i Sverige och i internationella affärsrelationer. Utöver allmän domstol och skiljeförfarande finns det andra alternativa metoder för att lösa tvister, bland annat medling där en oberoende medlare anlitas för att underlätta för parterna att hitta en lösning som tillvaratar bådas intressen.

Tingsrätten hanterar olika typer av mål och ärenden bland annat dispositiva tvistemål. Ett dispositivt tvistemål är ett tvistemål där parterna kan komma överens om det som målet handlar om genom att ingå förlikning. Ofta handlar dispositiva tvistemål om pengar, ena parten har ett krav på att få betalt. Parterna i dispositiva tvistemål kan vara både privatpersoner och företag.  

När någon lämnar in en ansökan om stämning till domstolen så inleder domstolen en så kallad förberedelse under vilken domstolen reder ut vad tvisten handlar om och parternas inställning till det målet handlar om. Under förberedelsen avger svaranden (den som blivit stämd) ett svaromål. Därefter sker ytterligare skriftväxling och en så kallad muntlig förberedelse hålls i målet. Domstolen undersöker även under förberedelsen parternas möjlighet att komma överens genom att ingå en förlikning, en frivillig lösning på tvisten. Om parterna förlikas så fortsätter inte målet i domstolen.

I de fall parterna inte kan komma överens under förberedelsen avgör domstolen oftast tvisten efter en huvudförhandling. Därefter meddelar domstolen en skriftlig dom i vilken den beskriver vilka beslut som fattats och skälen för dessa.

Om en part inte ger in svaromål i rätt tid eller inte dyker upp vid förhandling i domstolen kan domstolen meddela en så kallad tredskodom som innebär att den uteblivna parten förlorar målet utan att domstolen prövar målet i sak.

Om man inte är nöjd med tingsrättens dom i ett tvistemål kan man överklaga till hovrätten inom tre veckor från det att tingsrätten meddelade domen. I tvistemål krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva målet. Det är hovrätten som avgör om den ska lämna prövningstillstånd eller inte. Lämnar hovrätten prövningstillstånd kommer den att pröva målet på nytt i de delar som tingsrättens dom har överklagats annars gäller tingsrättens dom.

Efter att en tvist har avgjorts är det inte alltid att den som förlorat frivilligt rättar sig efter domen. Då krävs det att man tvingar fram efterrättelse. Det kan göras genom att man söker verkställighet av avgörandet, till exempel utmätning hos Kronofogden. Det är domar som meddelats av behörig domstol eller en skiljedom meddelad av en skiljenämnd som kan utgöra en exekutionstitel. Exekutionstitel innebär att avgörandet kan ligga till omedelbar grund för verkställighet.

Skiljeförfarande är ett sätt för parter att privat lösa tvister utanför allmän domstol. Skiljeförfarandet innebär bland annat att förfarandet och domen inte behöver bli offentligt. Det går dessutom ofta snabbare att lösa en tvist genom skiljeförfarande än i allmän domstol och det går att påverka skiljenämndens sammansättning och då bland annat ta hänsyn till behov av eventuell specialistkunskap.

Fördelar

  • Snabbare förfarande än i allmän domstol dessutom avgörs tvisten i en instans och kan inte överklagas. 
  • Förfarandet och domen behöver inte bli offentlig innebärande att inga utomstående får reda på skiljeförfarandet eller domen.
  • Parterna är med och väljer de skiljemän som avgör tvisten. 

Nackdelar

  • Ett skiljeförfarande kan bli ekonomiskt mer kostsamt än en process i allmän domstol.
  • Som huvudregel kan en skiljedom inte överklagas utan endast under vissa förutsättningar ogiltigförklaras eller klandras.

Det normala beviskravet är att det genom det sammanlagda värdet av bevisningen ska vara styrkt att en omständighet existerar. Styrkt innebär ett så högt beviskrav att det är vanligt att parter förlorar dispositiva tvistemål på grund av att de misslyckats med att uppfylla sin bevisbörda, dvs bördan att bevisa att en viss omständighet föreligger. Misslyckas part uppfylla sin bevisbörda utgår domstolen från att verkligheten motsvarar det motsatta förhållandet.

Eftersom det inte finns ett perfekt avtal som skyddar mot oenighet är det viktigt att alla avtal innehåller en tvistlösningsklausul, dvs en bestämmelse som anger hur parterna ska lösa oenighet och tvister som eventuellt uppstår i avtalsförhållandet. Tvistlösningsklausulen behöver anpassas efter varje avtalsförhållande.

Följande aspekter ska bland annat tas i beaktande vid val av tvistlösningsmetod och utformning av tvistlösningsklausul.

  • Försök förutspå potentiella tvister under avtalet och avtala kring dessa
  • Beakta vilket tvistebelopp som kan bli aktuellt
  • Utred möjligheter till verkställighet, särskilt vid internationella avtalsförhållanden
  • Överväg rättssäkerhet, särskilt vid internationella förhålladen
  • Tid och kostnader
  • Parts- och avtalsförhållanden
  • Avtalsrelationens längd
  • Språk och geografisk neutralitet
  • Kommersiell känslighet och offentlighet

Vi guidar dig gärna i att hitta rätt. Skicka en förfrågan så hör vi av oss!

Skicka en förfrågan!