Läs mer på Byggkoll från Svensk Byggtjänst:
Länk till analysen ›

Vilken möjlighet har en beställare att få del av ekonomisk information från underentreprenörer, det vill säga parter i tidigare avtalsled? Göteborgs tingsrätt avgjorde nyligen en tvist om detta. Indirekt handlade det också om dolda rabatter och transparens. Stefan Olsson, Wåhlin Advokater, analyserar domen.

Tvisten rörde ett byggprojekt vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg där beställaren, Västfastigheter, ansåg att de blivit överdebiterade för materialkostnader med upp till 60 procent. Upprinnelsen är följande: Under 2015 tecknade Västfastigheter och entreprenören NCC ett entreprenadavtal värt omkring två miljarder kronor. Under projektets gång ansåg Västfastigheter att vissa av NCC:s underentreprenörer, däribland den nu aktuella el-entreprenören, överdebiterat materialkostnader och dessutom dolt rabatter och återbetalningar som enligt avtalet borde ha redovisats öppet.

Beställaren menade att detta var en fiktiv överdebitering där företagen internt justerade priserna sinsemellan och sedan återbetalade delar av beloppen. Detta menade man var i strid med självkostnadsprincipen i de avtalade allmänna bestämmelserna.

Domstol gav rätt till full insyn

Göteborgs tingsrätt har i en deldom i målet gett Västfastigheter rätt till full insyn i underentreprenörens ekonomisystem, inklusive rabatter och återbetalningar. Domstolen framhåller att det är allmänt känt att redovisade listpriser sällan används i praktiken och att ytterligare rabatter ofta förekommer utan att redovisas. Det ska framhållas att denna fråga varit ett omdiskuterat problem i branschen.

I den aktuella domen gör tingsrätten en samlad tolkning och rimlighetsbedömning av avtalet och slår fast att beställaren har rätt att granska underentreprenörens redovisning, det vill säga en granskning i tidigare avtalsled.

Beställaren menade att de redan i avtalet säkerställt insyn för att undvika överdebitering. De anser att underentreprenören aktivt hemlighållit handlingar och att NCC som avtalspart borde ha ansvarat för kontrollen. Men då NCC inte gjort detta har beställaren självt behövt driva frågan.

Vite på 100 000 kronor per påbörjad vecka

Tingsrätten konstaterade härvid att underentreprenören måste ge Västfastigheter full tillgång till sitt ekonomisystem inom tre veckor, annars väntade ett vite på 100 000 kronor per påbörjad vecka.

Målet har väckt uppmärksamhet som ett exempel på den omdiskuterade problematiken med dolda rabatter och brist på transparens i byggsektorn. Tingsrätten poängterade dock att målet inte primärt handlar om problemet med dolda rabatter i sig utan om huruvida beställaren enligt avtalet hade rätt att få insyn i underentreprenörens ekonomiska redovisning. Vilket rätten nu fastslagit att beställaren har.

Beaktat att utgångspunkten i målet är vad som avtalats mellan parterna, torde målet i sig inte ha någon avgörande inverkan på den större frågan om allmän insyn och dolda rabatter. Den är dock ett noterbart inlägg i debatten. Tingsrättens dom är överklagad och hovrätten har beviljat prövningstillstånd.

Konkurrensverket ska utreda transparensen

Vad gäller den stora frågan konstateras att regeringen bland annat har gett Konkurrensverket i uppdrag att utreda pristransparensen inom byggsektorn. Konkurrensverket ska redovisa sitt svar till regeringen senast 30 november 2025.

Det kan också noteras att i remissutgåvan av nya Allmänna Bestämmelser har viss justering gjorts vad avser beställarens rätt att få del av underentreprenörers underlag. Vad detta sammantaget ger kommer att följas med stort intresse.