Den 7 juni presenterade Regeringskansliet sitt förslag på arbetsrättsliga reformer, bland annat gällande lagen om anställningsskydd (”LAS”). Wåhlins sommarnotarie Carl Waszkiewicz har tillsammans med Leif Ramberg och Michael Klockljung sammanfattat förslagets viktigaste punkter.

Uppsägning
Förslaget innebär viss förändring av reglerna om uppsägning, där lagtextens lydelse ändras från ”saklig grund” till ”sakliga skäl”. Sakliga skäl innefattar både arbetsbrist samt omständigheter som är hänförliga till den anställdes personlighet.

Vid uppsägning av personliga skäl ska det enligt förslaget göras en helhetsbedömning som tar sin grund i om arbetstagaren har gjort sig skyldig till ett tillräckligt allvarligt brott mot sitt anställningsavtal, samt om denna insett eller borde ha insett sitt detta. Om arbetstagaren brutit mot sina förpliktelser på ett så kvalificerat sätt att skäl för uppsägning föreligger ska någon vägning mot arbetstagarens personliga intresse av att behålla anställningen eller någon prognos avseende arbetstagarens framtida agerande inte längre ske. Detta innebär en viss lättnad av reglerna för uppsägning av personliga skäl.

Förutsättningarna för uppsägning på grund av arbetsbrist påverkas inte av denna ändring.

Vidare innebär förslaget att arbetsgivare som utgångspunkt ska anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet efter att ha lämnat ett erbjudande om omplacering, och att ytterligare omplacering normalt inte ska behöva erbjudas.

Som tidigare förblir dessa regler dispositiva för samtliga med undantag för statligt anställda och kan därmed avvikas från genom kollektivavtal.

Tvist vid uppsägning
En av de viktigaste skillnaderna gentemot den nuvarande lagstiftningen gäller arbetstagarens status under tvist om ogiltig uppsägning. Tidigare har anställningen fortlöpt per automatik i samband med att arbetstagaren väckt talan mot sin arbetsgivare, men enligt förslaget ska en anställning upphöra vid uppsägningstiden slut, även om den är tvistig. Resultatet av detta blir att arbetsgivaren inte längre är skyldig att betala lön till arbetstagaren under tvistens gång. För det fall uppsägningen ogiltigförklaras blir arbetsgivaren emellertid skyldig att utge lön för den tid som tvisten pågått.

I samband med den föreslagna förändringen bedömer Regeringskansliet att en höjning av skadestånden för felaktiga uppsägningar och avskedanden behöver ske.

Turordningsregler
I förslaget utökas möjligheten för arbetsgivare att undanta arbetstagare med särskilt betydelse för verksamheten från turordningsreglerna vid uppsägning. Antalet arbetstagare som kan undantas höjs från två till tre och till skillnad från tidigare ska undantaget gälla samtliga företag, oavsett antal anställda.

Vid så kallad hyvling, det vill säga en sänkning av sysselsättningsgraden inom en driftsenhet, ska arbetsgivaren iaktta särskilda turordningsregler. Arbetstagaren ska också ha rätt till att behålla tidigare sysselsättningsgrad och förmåner under en omställningstid.

Heltid
Förslaget innefattar även ett förtydligande av att anställningar som huvudregel ska avse heltid. Om inget annat avtalats mellan parterna ska en anställning därmed gälla på heltid.

Långvarigt uthyrda arbetstagare
Anställda hos bemanningsföretag ska enligt förslaget erbjudas tillsvidareanställning hos kundföretaget om den anställde varit placerad på samma driftenhet hos kundföretaget i 24 av de senaste 36 månaderna. Om arbetstagaren accepterar erbjudandet upphör dennes anställning hos bemanningsföretaget. Som alternativ till att erbjuda anställning kan kundföretaget i stället erbjuda arbetstagaren ersättning motsvarande två månadslöner.

Särskild visstidsanställning
Förslaget introducerar även en ny anställningsform benämnd särskild visstidsanställning, vilken ska ersätta den nuvarande allmänna visstidsanställningen. Förslaget innebär bland annat att anställningen övergår till en tillsvidareanställning efter 12 månaders visstidsanställning, till skillnad från nuvarande 24-månadersgräns.

Vidare följer av förslaget att en arbetsgivare som försöker kringgå dessa regler genom användandet av vikariat ska bli skyldig att erlägga allmänt skadestånd.

Omställningar
En av de största föreslagna förändringarna är introduktionen av ett offentligt omställnings- och kompetensstöd. Det har tidigare varit möjligt för arbetstagare som omfattas av kollektivavtal att kvalificera sig för omställningsstöd via omställningsorganisationer, en möjlighet som inte har varit tillgänglig för arbetstagare som inte omfattas av något kollektivavtal. Omställnings- och kompetensstödet ska tillhandahålla vägledning, rådgivning samt förstärkt stöd för arbetstagare som sagts upp, vars anställning upphört eller som har särskilda behov.

Studiestöd
Förslaget innebär även införande av ett omställningsstudiestöd vilket ska underlätta studier som stärker individens framtida ställning på arbetsmarknaden.

Ikraftträdande
Förändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022.