Införandet av de nya byggreglerna ger större teknisk frihet – men också ett ökat behov av precis avtalsskrivning, tydlig kravhantering och robust dokumentation. Det skriver advokat Stefan Olsson, Wåhlin Advokater, i en analys.

👉 Länk till analys ›

Boverkets byggregler, BBR och Boverkets konstruktionsregler, EKS ersattes den 1 juli 2025 med nya grundförfattningar. Författningarna har delats upp så att de preciserar olika krav. Uppdelningen följer indelningen i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF. Boverkets byggregler är bindande och gäller vid uppförande av nya byggnader och vid ändring av byggnader.

Tydligare spelregler

Övergripande innebär den nya regleringen flera separata föreskrifter uppdelade i bindande krav respektive vägledning. Dessa tydligare spelregler ska gynna både traditionella entreprenader och mer samverkanspräglade upplägg.

Framför allt strukturen är det som förändras konkret. I stället för ett samlat, successivt lappat dokument möter branschen nu en modulär reglering – exempelvis för energi, brand, tillgänglighet och konstruktion.

Regleringen innebär att varje föreskrift renodlar vad som faktiskt är ett rättsligt ”skall-krav” och vad som är råd, exempel eller metodik. Ambitionen är teknikneutralitet: myndigheten säger vad som ska uppnås, inte exakt hur. Det gör regelmassan mer överskådlig och rätt hanterad mer innovationsvänlig.

Alternativa lösningar

För projekterande aktörer innebär det att kravspårbarhet måste säkras tidigt. När råd inte längre kan förväxlas med krav ökar möjligheten att välja alternativa lösningar men bevisbördan för att lösningen uppfyller just det bindande kravet hamnar tydligare hos den som föreslår avsteget.

För entreprenörer betyder det mer struktur i egenkontroller, verifiering och dokumentation. Beräkningar, provningar och tredjepartsintyg behöver kopplas direkt till föreskriftens krav. För beställare och kontrollansvariga blir det viktigare att bestämma om ett visst råd ska ”upphöjas” till krav, och i så fall säga det uttryckligen i kontraktshandlingarna.

Kan dämpa onödiga konflikter

I bygglovs- och startbeskeds-skede kan reformen dämpa onödiga tolkningskonflikter. När kraven är renodlade minskar spännvidden i bedömningar mellan kommuner, förutsatt att parterna kan visa hur föreskriften uppfylls oberoende av metod. Digital publicering och modulär uppdelning ska göra det enklare att hänvisa rätt och hålla versioner uppdaterade i projektnära verktyg.

Allt detta påverkar entreprenadrätten i praktiken.

Allt detta påverkar entreprenadrätten i praktiken. I totalentreprenader enligt ABT 06 skärps kraven på funktionsverifiering: fackmässighet kommer i högre grad att bedömas mot utfallet i förhållande till föreskriftens krav, inte mot en historisk lösning.

I utförandeentreprenader enligt AB 04 kvarstår huvudregeln att entreprenören följer beställarens handlingar; men om handlingarna okritiskt refererar till vägledning som om den vore krav ökar risken för ÄTA- och felbedömningstvister.

Ett råd är att uppdatera kravmatriser, kontrollplaner och avtalsmallar så att de speglar den nya strukturen och att i upphandling och projektering tydligt markera vad som är obligatoriskt, och vad som är rekommenderat, och varför det är det.

Ökat behov av precis avtalsskrivning

Sammanfattningsvis flyttar reformen tyngdpunkten för ”fackmässighet” mot uppfyllelse av bindande krav. Avvikelser från råd är inte fel i sig om funktionskravet uppnås och kan verifieras. I ABT 06 bör parter reglera bevis- och kostnadsfrågor kopplade till verifiering (provning, tredjepartsgranskning, tidskonsekvenser) och säkra spårbarhet mellan krav, lösning och intyg. I AB 04 behöver beställaren ange när råd ska gälla som kontraktskrav; annars ligger risken för otydlig kravställning kvar hos beställaren.

Sammanfattningsvis ger reformen större teknisk frihet – men också ett ökat behov av precis avtalsskrivning, tydlig kravhantering och robust dokumentation.

Under en övergångstid fram till och med 30 juni 2026 kan byggherren välja att använda Boverkets äldre regler.