Obestånd, rekonstruktion och konkurs

Konkurs, företagsrekonstruktion och likvidation är tre olika förfaranden relaterade till företag och deras finansiella situation.

Ett företag som inte kan betala sina skulder, och inte förväntas kunna göra det under en längre tid, kan försättas i konkurs. I konkursen tas verksamheten över av en konkursförvaltare, som ansvarar för att försäljningen av tillgångarna används för att betala av skulderna till borgenärerna. Konkursen innebär vanligtvis att företaget avvecklas och upphör att existera. Dock kan själva verksamheten ibland drivas vidare i ny regi efter en överlåtelse från konkursboet.

En företagsrekonstruktion syftar till att rädda ett företag som befinner sig i tillfälliga ekonomiska svårigheter, men som i grunden har potential att vara lönsamt. Genom en rekonstruktion vidtas åtgärder för att omstrukturera företaget, omförhandla skulder och implementera åtgärder för att förbättra ekonomin och återställa lönsamheten. Målet är att undvika en konkurs och ge företaget en chans att överleva och fortsätta sin verksamhet. Arbetet med rekonstruktionen leds av en av tingsrätten utsedd rekonstruktör.

Likvidation innebär avveckling och upplösning av ett företag. Det kan ske av olika anledningar, såsom att företaget inte längre är lönsamt, har uppnått sitt syfte eller om ägarna aktivt beslutar att avsluta verksamheten. Det kan även ske tvångsmässigt efter beslut från Bolagsverket eller tingsrätten. Vid likvidation säljs företagets tillgångar och intäkterna används för att betala av skulderna. Om företaget däremot inte kan betala sina skulder genom likvidationen, kan det försättas i konkurs. Under likvidationen företräds bolaget av en likvidator, vanligtvis en advokat.

Lönegaranti i konkurs är ett förmånssystem för att skydda anställda som drabbas av en arbetsgivares konkurs.

När ett företag går i konkurs och inte kan betala sina anställdas löner, kan de anställda ha rätt till statlig lönegaranti, som innebär att bland annat innestående lön, uppsägningslön, reseersättning, OB och semesterersättning ersätts till de berörda anställda upp till en viss gräns. Provanställda och vikarier omfattas av lönegarantin på samma villkor som övriga anställda.

Syftet med lönegarantin är att ge en viss ekonomisk trygghet för de anställda som drabbas av en konkurs, och hjälpa till att mildra de ekonomiska konsekvenserna av förlorade löner.

Det är konkursförvaltaren som fattar beslut om lönegaranti, vartefter ersättningen betalas ut av lönegarantienheten vid länsstyrelsen. Lönegaranti kan även tillämpas i en företagsrekonstruktion.

Konkursförvaltaren är den person som har hand om konkursen och ser till att tillgångarna säljs av för att täcka bolagets skulder, tillsammans med flera andra arbetsuppgifter.

Det finns möjlighet att i samband med en konkursansökan lämna ett förslag på konkursförvaltare till tingsrätten, som då i regel förordnar den föreslagna konkursförvaltaren. Dessa uppdrag brukar benämnas riktade konkurser.

Om något förslag på konkursförvaltare inte sker, får konkursförvaltare sina uppdrag genom att bli förordnade av tingsrätterna. De väljs i turordning från listor som tingsrätterna administrerar, vilket brukar kallas listkonkurser.

För att kunna utses till konkursförvaltare måste man ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver och i övrigt vara lämplig för uppdraget. I praktiken krävs det som grundförutsättning att personen är advokat eller är en högre tjänsteman vid Ackordscentralen.

Konkursen inleds med att antingen företaget självt eller någon av företagets borgenär ansöker om konkurs hos tingsrätten. En förutsättning för att försätta företaget i konkurs är att företaget är på obestånd, det vill säga att företaget inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning, och att detta inte endast är ett tillfälligt förhållande. Detta är en framåtblickande bedömning om företagets chanser att kunna betala sina skulder i framtiden och det handlar således inte om en ögonblicksbild.

När en borgenär ansöker om att försätta företaget i konkurs är det denne som har bevisbördan för påståendet om obestånd. Tecken på obestånd kan bland annat vara att skulderna i företaget är mycket stora, att Kronofogden har gjort resultatlösa försök till utmätning eller om det finns tidigare konkursansökningar mot företaget. Om företaget lyckas presentera motbevisning mot borgenärens påstående om obestånd kan de förhindra konkursen, men om företaget inte yttrar sig efter borgenärens ansökan kan det leda till att konkursansökan bifalls.

När företaget själv ansöker om konkurs räcker det i regel att det uppger sig vara på obestånd för att kunna försättas i konkurs. Företaget presumeras alltså vara på obestånd om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta.

Personligt betalningsansvar i en konkurs är beroende av vilken företagsform som är aktuell.

När det handlar om ett aktiebolag är styrelsemedlemmarna som utgångspunkt inte personligt ansvariga för företagets skulder, och detta gäller som regel även i en konkurs. För att åläggas personligt ansvar krävs att en styrelseledamot handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt genom att inte i tid vidta vad som krävs för att få till stånd en samlad avveckling av skulderna med hänsyn till samtliga borgenärers intressen. Vidare kan ett personligt ansvar inträda i det fall mer än halva aktiekapitalet är förbrukat och styrelsen inte följt de regler som föreskrivs i aktiebolagslagen vid kapitalbrist.

Vad gäller handelsbolag eller kommanditbolag, blir alla som företräder företaget personligen ansvariga för företagets skulder, trots att själva företaget har upplösts. Samma personliga ansvar har man som enskild näringsidkare.

Om du har fått ett krav från en konkursförvaltare är det viktigt att agera korrekt och med lämpliga åtgärder. Läs igenom kravet noggrant och kontakta konkursförvaltaren för eventuella frågor eller förtydliganden. Det kan även vara bra att samla all relevant dokumentation som kan vara kopplat till kravet. Du bör även överväga att anlita en kvalificerad juridisk expert som kan hjälpa dig att bedöma kravets giltighet och ge dig professionell vägledning om hur du bäst hanterar situationen. De kan också hjälpa till att formulera ditt svar eller bistå vid eventuella förhandlingar.

Det finns specifika regler som syftar till att förhindra att ett företag, som är eller riskerar att komma på obestånd, gör sina tillgångar otillgängliga för sina borgenärer. För att en borgenär inte ska få betalt före andra och därigenom förändra borgenärernas inbördes ställning, kan vissa rättshandlingar och transaktioner återvinnas om de skedde inom viss tid före konkursen, varpå transaktionen återgår.

Det är konkursförvaltarens ansvar att undersöka om det finns några transaktioner som kan återvinnas. För att en rättshandling ska kunna återvinnas måste den ha varit till nackdel för en eller flera borgenärer, vilket innebär att den ska ha försämrat deras möjlighet till utdelning i konkursen.

Anställda som arbetar i ett företag som försätts i konkurs kan ha rätt till statlig lönegaranti. Den delen av lönen som inte täcks av lönegarantin kan omfattas av anställdas löneförmånsrätt, vilket innebär att man får viss förtur till betalning ur konkursboet. Denna rätt är dock begränsad i både tid och till belopp, och löner utöver dessa gränser blir oprioriterade fordringar i konkursen.

Eftersom företaget upphör att existera genom konkursen, ska de anställda sägas upp av konkurs­förvaltaren. Konkursförvaltaren kan dock besluta att under en begränsad tid fortsätta att bedriva konkursbolagets verksamhet för att se till att avvecklingen sker på bästa sätt. Som anställd har man då arbetsplikt under sin uppsägningstid och har rätt till lönegaranti under konkursens första månad, vartefter lönen betalas av konkursboet.

Om verksamheten överlåts till en ny arbetsgivare av konkursförvaltaren, har de anställda i regel möjlighet att erhålla en ny anställning hos förvärvaren.

En likvidation är processen där ett företag avvecklas och dess tillgångar säljs för att betala av dess skulder. Likvidationsförfarandet inleds med beslut om likvidation som kan vara tvångsmässig på anmodan av Bolagsverket eller tingsrätten, eller frivilligt beslutad av företaget själva.

Därefter sker utnämning av en likvidator, som sker av Bolagsverket eller av tingsrätten. Likvidatorn ersätter företagets styrelse och VD och genomför likvidationen genom att inventera tillgångar och skulder samt sälja tillgångarna för att täcka skulderna.

Verksamheten avvecklas gradvis och företagets tillgångar fördelas för att betala av skulderna enligt gällande prioriteringsordning. Företaget är upplöst när likvidatorn har lagt fram sin slutredovisning på en bolagsstämma.

Om något överskott kvarstår efter betalning av skulderna delas detta mellan bolagets aktieägare. Om skulder kvarstår efter likvidationen kan likvidatorn begära företaget i konkurs.

Likvidatorn har till uppgift att avveckla bolaget i en likvidation och utses av Bolagsverket eller tingsrätten. Vid en frivillig likvidation kan företaget själva föreslå en likvidator, vartefter förslaget prövas. För att ha en möjlighet att utses till likvidator måste den föreslagna ha fyllt 18 år och varken själv vara i konkurs, ha näringsförbud eller ha en förvaltare. Likvidatorn ska även vara oberoende av företaget som ska likvideras och ha tillräcklig kunskap om reglerna för likvidation.

Vid en företagsrekonstruktion förordnas en rekonstruktör som ska se till att processen sker på rätt sätt. När ett företag ansöker om rekonstruktion hos tingsrätten ska de lämna förslag på en rekonstruktör. Den tilltänkta personen kan förordnas om denne är lämplig för uppdraget, det vill säga är oberoende och har särskilda kunskaper i juridik och företagsekonomi. En rekonstruktör måste även ha borgenärskollektivets förtroende. Om det inte finns något att invända mot företagets förslag, förordnas rekonstruktören av tingsrätten.