Läs mer på Byggkoll från Svensk Byggtjänst:
Länk till analysen ›

Utanför Sverige är det andra standardavtal som gäller. Stefan Olsson, Wåhlin Advokater, beskriver i denna analys Fidic, och förklarar några viktiga skillnader mellan de svenska standardavtalen och Fidic.

AB 04, ABT 06 och ABA 99 är välkända standardavtal i bygg- och anläggningsbranschen. I internationella sammanhang motsvaras dessa av Fidic-avtalen. Fidic finns för sex olika kontraktstyper. Bland annat Red Book (motsvarande AB04) och Yellow Book (motsvarande ABT06 eller ABA99) varvid Yellow Book inkorporerar både byggande, leverans och installation.

Fidic-avtalen är standard i större internationella projekt men används sällan i Sverige. Nu finns indikationer på ett ökat intresse för Fidic för att locka fler internationella aktörer. Vad är då i korthet de stora skillnaderna mellan våra inhemska avtal och Fidic?

Fidic-avtalen är på engelska och språket mer formellt och komplext jämfört med svenska standardavtal, vilket kan leda till ökad risk för tolkningsproblem eller missförstånd om parterna inte är noga med att förstå avtalets villkor. Å andra sidan anses avtalen vara betydligt mer välskrivna är våra motsvarande.

Mer balanserad ansvarsfördelning

Fidic-avtalen erbjuder en mer balanserad ansvarsfördelning, vilket betyder att de generellt är tuffare mot entreprenören är vad våra standardavtal är.

Fidic är baserad på common-law, dvs lag byggd på rättspraxis i motsats till vår civil-law (civilrätt) som bygger på rättsregler i lagtexter. Detta gör att vissa regleringar förutsätts gälla utan att vara angivna i avtalen. Det är nödvändigt att göra anpassningar och tillägg för att säkerställa att Fidic-avtalet fungerar med svensk lag och praxis.

Exempelvis bör beaktas att regleringen av felavhjälpande och påföljd vid avtalsbrott skiljer sig i förhållande till våra standardavtal. I Fidic styrs detta av den bakomliggande rätten och Fidic kompletterar denna. Det innebär att Fidics reglering inte är uttömmande utan avsedd att fungera parallellt med gällande rätt utan att störa dess tillämpning.

I våra standardavtal finns regleringarna i avtalen och endast därutöver kan gällande rätt vid behov fylla ut. Det är nödvändigt att beakta dessa och andra liknande frågor inom ramen för nationell anpassning.

Mindre utrymme för förseningsproblem

Särskiljande är framför allt att Fidic har en utsedd funktion benämnd ”The Engineer”. Denna anlitas av beställaren i syfte att objektivt administrera och hantera kontraktet som en samlande mellanhanden, eller kraft, mellan beställare och entreprenör. ”The Engineer” är bemyndigad att löpande fatta beslut och i princip agera som besiktningsman.

Fidic-avtalen ger inte utrymme för förseningsproblem på samma sätt som kan ske genom våra nationella avtal. Låsningar i fråga om olika syn på rätten till tidsförlängning hanteras i projektet av ”The Engineer”. Likaså frågan om besiktningsförfarande och godkännande, där användande av denna funktion gör att reglerna i Fidic skiljer sig från vad vi är vana vid.

”The Engineer” löser tvistigheter på ett tidigt stadie och på så sätt blir avtalen mindre konfliktdrivande och låsningar i projektet undviks. Högen av olösta oenigheter blir erfarenhetsmässigt mycket liten med denna modell.

Det är värt att notera att Fidic finns i sin senaste version från 2017 men det är versionen från 1999 som är mest använd. Anledningen till detta är att version 1999 helt enkelt anses bättre.