Arbetsdomstolen friar Tesla-bolaget – informationsskyldighetens vara eller icke vara
AD 2026 nr 25 | TM Sweden AB mot Industrifacket Metall

Bakgrund

AD har nyligen meddelat dom i ett mål som kan ses som ännu en bekräftelse på att ett upparbetat förtroendekapital gentemot arbetstagarorganisationer sparar både tid och pengar i längden.

I det aktuella målet var arbetsgivaren TM Sweden AB, som driver Teslaverksamhet på flera orter i landet och – som bekant – inte omfattas av något kollektivavtal. Bolaget hade ett antal arbetstagare som är medlemmar i IF Metall.

Den fråga som AD hade att ta ställning till var om bolaget hade brutit mot bestämmelsen i 19 a § medbestämmandelagen, som ålägger en arbetsgivare att fortlöpande hålla representerade arbetstagarorganisationer informerade om verksamhetens utveckling, ekonomi och personalpolitikens riktlinjer.

Fackets påståenden

Förbundet hävdade att bolaget under en period om sju månader inte lämnat ett enda besked om vad som hänt i verksamheten i Malmö. Detta stred, enligt förbundet, mot den fortlöpande informationsplikt som följer av 19 a § MBL.

Eftersom bolaget dessutom var väl medvetet om sin skyldighet men ändå valde att inte agera, krävde förbundet skadestånd om 75 000 kr.

Arbetsgivarens inställning

Bolaget ansåg i sin tur att någon skyldighet att informera inte uppkommer enbart för att en viss kalenderperiod har löpt ut. Under de aktuella månaderna hade inget inträffat i Malmöverksamheten som påverkat relationen till de anställda eller deras arbetsvillkor.

Bolaget betonade också att syftet med regeln är att ge förbunden möjlighet att vid behov begära förhandling. Finns det inget att informera om, finns det heller inget att förhandla om.

Domstolens analys och domskäl

Arbetsdomstolen tog sig an den centrala frågan: vad innebär egentligen ”fortlöpande” i lagens mening?

Svaret blev att information ska lämnas så snart det finns anledning till det – inte vid fasta tidpunkter och inte per automatik. Det är verksamhetens faktiska händelseförlopp som är avgörande.

Det som fällde avgörandet var att förbundet inte pekade på ett enda konkret skeende eller beslut under de sju månaderna som kunde ha utlöst en informationsskyldighet. Utan ett sådant konkret underlag fanns det enligt AD helt enkelt ingen skyldighet att informera, och talan avslogs.

Varför uppkom ingen informationsplikt?

Domen bekräftar en viktig princip: 19 a § MBL innebär inte en tidsstyrd utan en händelsestyrd rapporteringsskyldighet.

Informationsplikten syftar till att ge arbetstagarorganisationen den insyn som krävs för att kunna tillvarata sina medlemmars intressen och vid behov begära förhandling. När verksamheten, så att säga, rullar på utan nämnvärda förändringar finns det inget att informera om – och därmed ingen skyldighet att göra det.

Det bör dock noteras att två ledamöter var skiljaktiga och att det redan tidigare hade förts förhandlingar mellan parterna om tidsintervaller för löpande informationslämnande. Frågan om regelmässig information hade alltså inte varit helt frånvarande.

Ett råd till arbetsgivare

Även om domen blev en framgång för bolagets ståndpunkt är det viktigt att inte tolka den som ett frikort att helt avstå från löpande information.

Även mer grundläggande frågor kan det vara lämpligt att informera om, även om någon strikt skyldighet inte föreligger. Ett praktiskt råd är att införa en rutin där verksamheten löpande genomgår ett slags lakmustest, där arbetsgivaren ställer sig frågan om det objektivt sett finns något av intresse att informera om.

Även information om att inget av vikt har hänt kan ibland uppskattas. Det kräver ingen omfattande administrativ apparat och utlöser inte i sig någon förhandlingssituation.

Arbetsgivare som bygger in denna rutin undviker inte bara rättsliga tvister – de bygger också upp ett förtroendekapital i förhållande till berörda fackliga organisationer, vilket är värdefullt för verksamheten på längre sikt.