This website will soon be available in English

We are working on the last translations and updates. Please check back in shortly to take part of our new website in English. Until then, you’re most welcome to contact us through social media.

English

Bolagsrätt

Vårt erfarna team vägleder dig i alla former av bolagsrättsliga och föreningsrättsliga ärenden för att hitta de mest affärsmässigt lämpliga lösningarna.

Oavsett om du planerar en bolags- eller föreningsetablering, genomför en nyemission, löser in aktier, fusionerar bolag, eller genomför någon annan bolagsrättslig eller föreningsrättlig åtgärd står vi nära till hands för att ge det stöd du behöver.

Bolagsrätt kan handla om:

  • Bildande av bolag, förening eller stiftelse
  • Styrelseansvarsfrågor
  • Anskaffande av kapital
  • Upprättande av styrdokument för styrelse och VD
  • Utgivande av konvertibler, aktier eller optioner
  • Omstrukturering och koncernfrågor
  • Ägarfrågor innefattande upprättande av aktieägaravtal och andra kompanjonsavtal
  • Kapitaltäckningsfrågor såsom regelverket kring kontrollbalansräkning
  • Biträde som ordförande eller sekreterare vid bolagsstämma eller föreningsstämma

Kontakt inom Bolagsrätt

Vanliga frågor och svar inom Bolagsrätt

Skillnaden mellan privata och publika aktiebolag är främst att privata aktiebolag inte får vända sig till allmänheten/annonsera för att anskaffa kapital, genom exempelvis nyemission av aktier, eller för att sprida aktierna. Aktiebolagslagen ställer också högre krav på publika aktiebolag, exempelvis måste publika aktiebolag ha ett aktiekapital om minst 500 000 kronor (jämfört med minst 25 000 kronor för privata aktiebolag) samt ha minst tre styrelseledamöter (jämfört med minst en styrelseledamot och en styrelsesuppleant för privata aktiebolag).

Avstämningsbolag har sina aktier registrerade i ett avstämningsregister. I Sverige är det Euroclear Sweden AB som för detta register. Det är främst börsbolag och andra publika aktiebolag med ett stort antal aktieägare som är avstämningsbolag.

Kvotvärdet utgör den andel av det totala aktiekapitalet i ett aktiebolag som varje aktie representerar. Alla aktier i ett aktiebolag har samma kvotvärde, och för att räkna ut kvotvärdet dividerar man aktiekapitalet i bolaget med det totala antalet aktier. Vid en nyemission ökas alltid aktiekapitalet med antalet aktier som ges ut multiplicerat med kvotvärdet.

Vid en nyemission ger aktiebolaget ut nya aktier. En nyemission utförs vanligtvis för att få in mer pengar till bolaget, till exempel för att finansiera investeringar, expansioner eller uppköp. En nyemission kan även vara ett sätt för ett aktiebolag att slippa låna pengar alternativt undvika konkurs. Befintliga aktieägare har som huvudregel företrädesrätt att teckna de nya aktierna. En nyemission kan även vara riktad, vilket innebär att det enbart är vissa bestämda intressenter som erbjuds att teckna de nya aktierna. Styrelsen lämnar förslag till nyemission och den beslutas av bolagsstämman om inte bolagsstämman har bemyndigat styrelsen att besluta om nyemission. Därefter tecknas aktierna och styrelsen beslutar om tilldelning av aktierna till aktietecknarna. När aktierna har betalats registreras nyemissionen, innefattande aktiekapitalökningen och det högre antalet aktier, hos Bolagsverket. De nya aktierna förs också in i bolagets aktiebok.

En fondemission är ett sätt för ett bolag att omvandla befintliga medel till aktiekapital. Skillnaden mot en nyemission är att det vid en fondemission inte tillkommer något nytt kapital, i stället omvandlas befintligt fritt eget kapital till bundet eget kapital i bokföringen. Det finns möjlighet att ge ut nya aktier vid en fondemission, men eftersom det inte tillkommer något nytt kapital så kommer aktieägarna trots det få samma proportionella innehav som innan emissionen.

En teckningsoption är ett värdepapper som ges ut av aktiebolaget och som ger innehavaren rätt men inte skyldighet att under en bestämd tid i framtiden köpa en nyemitterad aktie till ett förutbestämt pris. En teckningsoption ges ofta ut mot en premie men den kan även ges ut vederlagsfritt.

En konvertibel är en skuldförbindelse som ges ut av aktiebolag mot betalning och som ger innehavaren rätt eller skyldighet att helt eller delvis byta (konvertera) sin fordran mot aktier i bolaget till ett förutbestämt pris under en bestämd tid i framtiden. Vid så kallade tvingande konvertibler föreligger det alltid en skyldighet för innehavaren att konvertera fordran mot aktier. Om konvertibeln inte är tvingande och därmed inte omfattas av konverteringsskyldighet, har innehavaren rätt att få tillbaka sina utlånade pengar när skulden förfallit till betalning, om denne inte innan dess valt att konvertera fordran till aktier.

Ett hembudsförbehåll ger aktieägare eller annan rätt att köpa tillbaka/lösa aktier som övergått till någon annan. Den som har förvärvat aktier som omfattas av ett hembudsförbehåll har en skyldighet att anmäla förvärvet till bolagets styrelse, som i sin tur ser till att de lösningsberättigade får information om övergången. De lösningsberättigade måste därefter göra anspråk på aktierna inom en viss given tid för att få köpa tillbaka dem. Ett hembudsförbehåll regleras i bolagsordningen och begränsar möjligheterna att fritt överlåta aktier till tredje man.

Ett förköpsförbehåll innebär att en aktieägare som önskar överlåta sina aktier inte rätteligen kan göra det utan att först erbjuda övriga befintliga aktieägare eller annan att köpa dem. Det görs genom att aktieägaren som vill överlåta sina aktier anmäler detta till bolagets styrelse. Styrelsen ser därefter till att de förköpsberättigade ges möjlighet att göra anspråk på aktierna inom viss tid. Först när denna tid har gått ut får aktieägaren överlåta aktierna, förutsatt att de förköpsberättigade inte gjort anspråk på aktierna. Ett förköpsförbehåll regleras i bolagsordningen och begränsar möjligheterna att fritt överlåta aktier till tredje man.  

Huvudregeln är att alla aktier i ett aktiebolag har lika rätt i bolaget. Det kallas för likhetsprincipen. I bolagsordningen kan det dock föreskrivas att aktierna ska ha olika röstvärde eller ge olika rätt till bolagets tillgångar eller vinst. Då brukar aktierna delas in i olika aktieslag.

När ett aktiebolag har aktier med två olika röstvärden brukar de ofta kallas för A-aktier och B-aktier där A-aktierna ofta har ett högre röstvärde än B-aktierna. Ingen aktie får dock ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie. Motivet för att ha aktier med olika röstvärde är ofta att man vill att en viss ägare eller ägargrupp ska ha kvar det avgörande inflytandet över bolaget.

När ett aktiebolag har aktier med olika rätt till bolagets tillgångar eller vinst brukar de ofta kallas för stamaktier och preferensaktier. En vanlig skillnad mellan stamaktier och preferensaktier är att preferensaktier ofta har företräde till utdelning framför stamaktierna samt företräde framför stamaktierna att vid aktiebolagets upplösning få ut ett fastställt belopp.

Att ett beslut har fattats per capsulam innebär att beslutet har fattats utanför ett ordinarie styrelsesammanträde. Styrelseledamöterna deltar således inte fysiskt på plats, utan tar ställning till det som beslutet rör via exempelvis telefonsamtal eller e-post. Ståndpunkterna samlas därefter in och protokollförs. Det är upp till styrelsen hur och när ett per capsulam-förfarande ska hållas, men ofta blir det aktuellt avseende viktiga frågor som inte kan vänta till nästa ordinarie styrelsemöte.

Vi guidar dig gärna i att hitta rätt. Skicka en förfrågan så hör vi av oss!

Skicka en förfrågan!