👉 Länk till analys – Byggkoll från Svensk Byggtjänst ›

Huvudentreprenören har gått i konkurs och katastrofen är ett faktum. Betalningar uteblir, men inte bara det; det kan även komma krav på återbetalning. Är detta verkligen rätt och rimligt? Advokat Stefan Olsson, Wåhlin Advokater, reder ut vad som gäller.

När ett byggbolag går i konkurs får det omedelbara och långtgående konsekvenser för underentreprenörer och leverantörer. Mer så ju större byggbolaget är. Ofta finns det pågående projekt med redan utfört arbete, levererat material och obetalda fakturor. Konkursen innebär då inte bara ett avbrutet affärsförhållande utan att relationen plötsligt regleras av konkursrätten i stället för entreprenadavtalet.

Utgångspunkten i svensk konkursrätt är att alla borgenärer ska behandlas lika. När konkursbeslutet fattas tar en konkursförvaltare över rådigheten över konkursbolagets tillgångar och ska förvalta dem till förmån för samtliga borgenärer. Tillgångarna är vanligen i detta läge ytterst begränsade. För leverantörer och underentreprenörer innebär detta ofta att betalningar upphör och att deras fordringar hamnar långt ned i prioritetsordningen, bakom banker och andra aktörer med säkerheter.

Även fullt legitima och ostridiga krav kan därför resultera i låg eller utebliven utdelning.

Vissa leverantörer kan ha prioriterats

I större byggkonkurser har bolaget ofta under en längre tid haft betalningsproblem. För att hålla verksamheten i gång kan betalningar ibland ha skett selektivt, där vissa leverantörer prioriterats medan andra lämnats obetalda. Det är i detta sammanhang som konkursförvaltarens åtgärder ibland upplevs som särskilt hårda.

Konkursförvaltaren är nämligen skyldig enligt lag att utreda om vissa betalningar som gjorts före konkursen ska återföras till konkursboet. För leverantörer som redan fått betalt kan ett sådant krav framstå som djupt orättvist, särskilt när betalningen avsett arbete som faktiskt utförts. En följd av ökade återkrav kan också bli högt ställda krav på en enskild småföretagare att undersöka och löpande följa upp beställarens ekonomi.

Utgår från likabehandling

Syftet med reglerna är inte att ifrågasätta leveransen eller att straffa mottagaren. Konkursrätten utgår från principen om likabehandling. Om ett bolag i ekonomisk kris prioriterat vissa borgenärer och saknat förmåga att betala alla, anses dessa betalningar ha rubbat balansen mellan borgenärerna. Det vill säga ett brott mot principen om likabehandling. Återföring syftar till att återställa denna balans och möjliggöra en mer jämlik fördelning av de begränsade tillgångar som finns.

Med detta sagt innebär det naturligtvis inte att alla betalningar som gjorts i nära anslutning till en konkurs kan angripas av förvaltaren, eller att alla krav att återföra vinner framgång. Bedömningen beror alltid på omständigheterna i det enskilda fallet.

Ett konkret skydd är rätten att häva kontraktet vid obestånd hos beställaren.

Stefan Olsson, Wåhlin advokater

Sammantaget visar byggkonkurser allt som oftast hur sårbart underentreprenörs- och leverantörsledet är i byggbranschen. Konkursrättens regler kan upplevas som hårda i det enskilda fallet men är i grunden utformade för att skydda det samlade borgenärskollektivet. För underentreprenörer och leverantörer är förståelse för dessa mekanismer en nödvändig del av den affärsmässiga riskbilden i byggsektorn.

Ett konkret skydd är rätten att häva kontraktet vid obestånd hos beställaren. Det ger kanske inga pengar men det stoppar blödningen. Ett annat skydd skulle på sikt kunna vara ett nytt vedertaget betalningssätt i branschen, som ger byggherren rätt att hålla inne betalning till huvudentreprenören och i stället betala direkt till underentreprenören vid obestånd. Dessa olika aspekter bör alltid vara en del av underentreprenörens och leverantörens riskkalkyl.