Huruvida en produkt är likvärdig en viss föreskriven produkt eller inte avgörs genom en objektiv jämförelse. Men likvärdighetskravet innebär inte att en produkt exakt måste matcha den produkt som kravet avser.

Om en vara ska uppfylla en viss angiven standard eller norm behöver ingen ytterligare provning av kvaliteten göras utöver bedömning av härvid uppfyllda krav enligt norm/standard. Produkten ska anses likvärdig om den uppfyller kraven. Beställaren ska då utgå från att den alternativa produkten är lika bra i kvalitetshänseende om standard eller norm är uppfyllt och acceptera den likvärdiga produkten.

Ett annat sätt att bedöma likvärdigheten är genom att granska de redovisade kvalitetskraven i exempelvis en teknisk beskrivning. Kan entreprenören visa att deras alternativ motsvarar de tekniska kraven, då är produkten likvärdig.

Om likvärdighet inte kan bedömas på angivna sätt och produkten inte är föremål för angiven standard eller norm har beställaren rätt att utföra provning för att bedöma likvärdigheten. För provning ska entreprenören enligt kap 2 § 15 tillhandahålla underlag. Samma paragraf reglerar att entreprenören svarar för kostnad för provning.

Konsekvensen av likvärdighetskravet är således att entreprenören i anbudsskedet har rätt att själv kalkylera med och välja annan produkt än den föreskrivna, under förutsättning att den är likvärdig. Det krävs att entreprenören har fog för detta och är redo att visa det vid behov. 

Utgångspunkten är alltid att entreprenaden ska vara färdigställd vid det datum som parterna avtalat. Om inga skäl föreligger att ändra denna tid men entreprenören likväl inte är färdig vid avtalad tid så föreligger försening. 

Om tiden för färdigställande skjuts fram pga. hinder eller ÄTA-arbete eller av annat skäl som parterna är överens om föreligger inte försening utan förlängning. Men om entreprenaden inte heller är färdigställd efter sådan förlängd tid så föreligger försening.

Det är datum för färdigställande som är avgörande för bedömning av om försening föreligger. Med att en entreprenad är färdigställd menas att den är så färdig att den kan godkännas vid en slutbesiktning. Om den inte är så färdig att den kan godkännas är entreprenaden inte heller färdigställd. 

Forcering innebär att entreprenören vidtar åtgärder för att just forcera (skynda på) arbetet i syfte att undvika eller minska en förlängning av kontraktstiden. Främst blir det aktuellt när tiden är av större vikt än kostnaden för att påskynda arbetet. Forcering ger entreprenören rätt till ersättning för tidsanknutna kostnader för det arbete som uppkommer i och med forceringen. 

Forcering kan bara uppkomma som alternativ till en tidsförlängning som entreprenören inte svarar för. Forcering kan inte vidtas på grund av entreprenörens sätt att bedriva arbetet. 

Det finns två typer av forcering:

• Den första typen är forcering som begärs av beställaren och innebär att parterna är överens om att det föreligger en rätt till tidsförlängning och att åtgärder (forcering) ska vidtas för att minska denna förlängning och att entreprenören äger rätt till ersättning härför.

• Den andra typen är då beställaren inte anser att det föreligger rätt till tidsförlängning och därmed inte heller accepterar att utge ersättning för forceringsåtgärder. Då kan entreprenören på eget bevåg (och egen risk) vidta forcering i förhoppning att det senare ska visa sig att entreprenören hade rätt härtill och att ersättning för forcering då ska utgå.